Det allmänna pensionssystemet från 2002 är ett avgiftsbestämt system där pensionerna är kopplade till inbetalda avgifter via så kallade pensionsrätter. Varje år betalar du och din arbetsgivare en avgift baserad på din inkomst. Avgiften betalas in till pensionssystemet och ger dig en så kallad pensionsrätt. Dina samlade pensionsrätter över livet bestämmer storleken på din pension.
Allmän pension består av inomstpension och premiepension och betalas ut av staten via Pensionsmyndigheten. Grundprinciperna för den allmänna pensionen är enkla. En del av din lön sätts varje år in på två olika konton. Pensionen beräknas utifrån hur mycket pengar du har på dina konton när du väljer att ta ut din pension och hur många år till du beräknas leva.
De pengar som sätts in till den allmänna pensionen är pensionsgrundande och bildar det så kallade pensionsunderlaget. Pensionsunderlaget består av summan av den pensionsgrundnande inkomsten och eventuella pensionsgrundande belopp som staten betalar som kompensation till den som är föräldraledig, student, gör plikttjänst eller har sjuk- eller aktivitetsersättning.
Det är Skatteverket som varje år beslutar om den pensionsgrundande inkomsten och skickar uppgiften vidare till Pensionsmyndigheten.
Alla inkomsttagare betalar varje år in pensionsavgifter via skatten. Det gör även den som får sjukpenning, föräldrapenning, ersätting från a-kassa eller sjuk- och aktivitetsersättning. Avgifterna sätts in på två separata konton, ett för inomstpension och ett för premiepension. Premiepensionen investeras i fonder som man kan välja.
När man börjar ta ut sin pension vänds betalningsströmmarna och den allmänna pensionen betalas ut under resten av livet. Det kan tas ut i mindre andelar per månad och pausas vid behov.
Likt en försäkring omfördelas tillgångar i systemet från individer som lever kortare än genomsnittligt till dem som lever längre. Avlidna personers pensionstillgångar fördelas varje år på de överlevande i samma årskull. Sådana pengar kallas för arvsvinster.
Åren efter att man har börjat ta ut sin pension görs den här fördelningen genom att den månadsvisa pensionen beräknas med utgångspunkt från en genomsnittlig livslängd, men betalas ut så länge man lever. Alltså blir summan av pensionsutbetalningarna till dem som lever kort tid som pensionär mindre än vad de har sparat till. De som lever längre än genomsnittligt får ut mer än de själva har sparat till.
Saldot på det egna pensionskontot består av summan av pensionsrätter (avgifter), förräntning och arvsvinster. Från kontot dras varje år en administrationsavgift. Intjänade pensionsrättigheter och utbetalda pensioner följer den allmänna inkomstutvecklingen. Dessutom anpassas pensionerna till den ökande livslängden genom att pensionen beräknas utifrån den förväntade livslängden för varje enskild årskull.
För att pensionssystemet ska garanteras stabilitet oavsett ekonomisk eller demografisk utveckling har det kompletterats med en automatisk balansering. Den tar bort risken för eventuella underskott och garanterar en långsiktig finansiell stabilitet för pensionssystemet.
Det gamla ATP-systemet
Tidigare hade Sverige ett pensionssystem som bestod av folkpension och ATP, allmän tilläggspension. Det gamla systemet ersattes år 2002 av dagens system med allmän pension.
Anledningen till att det gamla ATP-systemet infördes 1960 var att man ville skapa ett obligatoriskt tjänstepensionssystem som grundades på inkomstbortfallsprincipen. För första gången fanns ett system för alla där pensionen betraktades som uppskjuten lön för utfört arbete och inte som ett bidrag. Systemet bestod av en folkpension som var lika för alla, och en inkomstgrundad tilläggspension ATP.
De intjänade rättigheterna såsom pensionspoängen, och utbetalda pensioner i ATP-systemet var kopplade till prisutvecklingen. Det gjorde att systemet inte hade koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. ATP-systemet anpassade inte heller pensionerna till den ökande livslängden. När medellivslängden ökade kraftigt och den ekonomiska tillväxten saktade in i slutet på 1900-talet innebar det stora påfrestningar på ATP-systemet och under ett antal år utvecklades det nya pensionssystemet som infördes och ersatte det tidigare ATP-systemet.
Tydligare pensionsprognoser med pensionsstandard
Det finns en prognosstandard för hur man räknar ut pensionsprognoser i hela pensionsbranschen. Eftersom man kan få prognoser från flera håll har Pensionsmyndigheten tillsammans med pensionsbranschen tagit fram en prognosstandard.
Med enhetliga principer och antaganden för prognosberäkning blir det förhoppningsvis enklare och mer transparent för dig, även om du gör din pensionsprognos på olika ställen.
Pensionsprognoser kan du göra på t ex www.pensionsmyndigheten.se
eller på www.minpension.se
När kan du kan ta ut allmän pension?
Från en viss ålder kan du välja när du ska börja att ta ut din allmänna pension. Det finns en så kallad riktålder som är en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige. Riktåldern kommer att styra vid vilken ålder du kan få de olika delarna i din allmänna pension.
I genomsnitt lever vi längre vilket betyder att det pensionskapital du har sparat ihop till ska betalas ut under fler år. För att motverka att pensionerna blir lägre i takt med den ökande medellivslängden har riksdagen beslutat att höja pensionsåldrarna genom att införa en så kallad riktålder. Riktåldern gäller från och med 2026. När riktåldern införs rekommenderas du att vänta med att ta ut din allmänna pension fram till den riktålder som beslutats och som kommer att gälla för din årskull. Allt för att du ska få samma nivå på pensionen som tidigare generationer. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.
Riktåldern fastställs och beslutas varje år men används först sex år senare. Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029. Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir tre år före riktåldern, det vill säga tidigast från 64 års ålder när riktåldern är 67 år. Det innebär att du som är född 1963 eller senare kommer kunna ta ut allmän pension vid 64 års ålder som tidigast. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren. Du som är yngre kommer inte att veta vilken riktålder som gäller för dig förrän det finns en ålder beslutad som kommer att gälla för din årskull. Men varje år görs prognos på riktålderns utveckling som ger dig vägledning om vilken riktålder som kommer att gälla för dig.
För mer information gällande riktålder för just din årskull och för att se när du som tidigast kan ta ut de olika delarna av din allmänna pension besök www.pensionsmyndigheten.se
Följsamhetsindexering
Din inkomstpension och tilläggspension räknas om vid varje årsskifte med en metod som kallas följsamhetsindexering. Följsamhetsindexeringen innebär att den årliga förändringen av pensionerna motsvarar den procentuella ändringen av inkomstindex före och efter årsskiftet, minskad med normen på 1,6 procentenheter. Inkomstindex är ett mått på utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i Sverige.
Förklaringen till att du får ett avdrag med 1,6 procentenheter vid den årliga indexeringen av inkomstpensionen är att du får motsvarande förskott när din pension beräknas första gången.
Balanseringen i pensionssystemet
Pensionssystemet är ett fristående system som helt ska finansieras med inbetalda avgifter. När skulderna i systemet överstiger tillgångarna genomförs en balansering för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar.
För att systemet ska vara hållbart över tid krävs att avgiftsinkomsterna tillsammans med tillgångarna i buffertfonden (AP-fonderna) kan finansiera pensionsutbetalningarna.
Den automatiska balanseringen handlar om att göra de justeringar av pensionssystemet som krävs för att systemets skulder inte ska vara större än systemets tillgångar. Skulderna består av de pensionsrättigheter som tjänats in. Tillgångarna består till cirka 90 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in. Resterande tillgångar utgörs av AP-fondernas kapital.
Vad händer med pensionen när du dör?
Pension och ersättningar från Pensionsmyndigheten betalas ut till dödsboet för hela månaden då dödsfallet inträffade. Därefter upphör betalningen. Det som finns kvar på pensionskontot efter dödsfallet blir så kallade arvsvinster.
När en person dör fördelas pengar på dennes pensionskonto ut i form av arvsvinster till de som lever i samma ålder. Arvsvinsterna bidrar till att deras pensionsutbetalningar kan fortsätta livet ut utan att pengarna tar slut på kontot arvsvinster fördelas varje år.
Efterlevandeskydd för premiepensionen kan tecknas från och med första gången du ansöker om allmän pension. Du kan välja efterlevandeskydd om det finns behov av att förstärka pensionen för din make/sambo ifall du dör före henne eller honom. Om man tecknar efterlevandeskydd för sin premiepension till sin make/sambo så blir tilldelning av arvsvinster betydligt lägre.
Finansiering av pensionssystemet
Pensionsrätterna som registreras på dina pensionskonton finansieras genom tre olika pensionsavgifter: allmän pensionsavgift, arbetsgivaravgift och statlig ålderspensionsavgift.
