Ungefär 9 av 10 anställda i Sverige har tjänstepension. Tjänstepensionen är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Det är inte alla arbetsgivare som erbjuder tjänstepension, därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller just dig.
Tjänstepension kallas ibland också för avtalspension.
Har alla tjänstepension? När det gäller den allmänna pensionen så räcker det med att du arbetar och betalar skatt för att få pensionsrätter. Så är det inte med tjänstepensionen. Här gäller det att du arbetar hos en arbetsgivare som väljer att betala tjänstepension för sina anställda. Arbetsgivare utan kollektivavtal behöver inte betala tjänstepension, men många väljer att göra det ändå.
Tjänstepensionen kan se olika ut beroende på var du är anställd. Tjänstepensionen bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och fackförbund eller direkt med dig som anställd.
Om du jobbar inom kommun, region eller statligt så finns det alltid tjänstepension via avtalen. Hos privata arbetsgivare är det däremot inte lika självklart.
Kollektivavtalad tjänstepension upphandlas i avtal mellan fack och arbetsgivare. Därför finns det många olika tjänstepensionsavtal. Vilket av dem som gäller för dig beror på vilket avtalsområde du arbetar inom. De fyra största avtalen är:
- ITP för privatanställd tjänsteman
- Avtalspension SAF-LO för privatanställd arbetare
- AKAP-KR för anställd inom kommun och region
- PA 16 för statligt anställd
Om du inte har tjänstepension kommer du bara att få allmän pension från staten. Det kan innebära en låg pension. Därför är det viktigt att du har tjänstepension. Dessutom innehåller tjänstepensionen viktiga ekonomiska skydd om du skulle bli sjuk eller om du dör.
När betalas tjänstepensionen ut?
Tjänstepensionen bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsgivarorganisationer eller arbetsgivaren tillsammans med fackförbunden. Olika avtal har olika regler. Har du haft en individuellt avtalad tjänstepension bör du ta reda på hur det avtalet ser ut. Ta reda på vad som gäller för dig så att du kan göra medvetna val för din utbetalning.
De allra flesta har tjänstepension från sin arbetsgivare. Har du arbetat ett helt yrkesliv har du med stor sannolikhet arbetat i mer än ett avtalsområde, och därför troligen också tjänstepension från flera tjänstepensionsbolag.
Vissa tjänstepensioner betalas ut automatiskt när du fyller 65 år, andra måste du ansöka om. Vill du inte att pengarna ska börja betalas ut vid 65 års ålder behöver du stoppa utbetalningen. De flesta tjänstepensioner kan du tidigast ta ut från 55 års ålder, om du jobbar inom staten så kan du tidigast ta ut tjänstepension från 61 års ålder.
Oftast kan du inte stoppa påbörjade utbetalningar eller ändra något när du väl har börjat få din tjänstepension utbetalad. Vänd dig till ditt tjänstepensionsbolag för att få reda på vad som gäller för just din tjänstepension.
I de flesta fall kan du välja att ta ut tjänstepensionen under hela livet eller under en kortare tid, exempelvis under 5, 10, 15 eller 20 års tid. Det är viktigt att tänka igenom under hur många år du väljer att ta ut din tjänstepension eftersom de val du gör inte går att ändra i efterhand.
Har du eget företag har du ingen tjänstepension om du inte själv sätter av pengar.
Arbetsgivaren betalar in till din tjänstepension i de flesta fall. Tjänstepension kan vara en stor del av din totala pension. Tjänstepensionen kan stå för närmare en tredjedel av din totala pension den dag du börjar ta ut den, och är därför en av de allra viktigaste förmånerna en arbetsgivare kan erbjuda. Om du kan – välj en arbetsgivare som betalar in tjänstepension.
Om du arbetar inom kommun eller region eller är har en anställning inom staten har du alltid inbetalning till tjänstepension.
Det finns två olika typer av tjänstepension
Den kan vara förmånsbestämd eller premiebestämd.
Förmånsbestämd pension: Om du har en förmånsbestämd pension innebär det att du är garanterad en viss procent av din slutlön när du går i pension. En förmånsbestämd pension kan du inte själv välja placeringsform för. Om du vill påverka utfallet av en förmånsbestämd pension ska du se till att ha en så hög pensionsgrundande lön som möjligt och jobba heltid tills det är dags att börja ta ut pensionen. Tänk på att exempelvis en tjänstebil sänker din pensionsgrundande lön, eftersom arbetsgivaren drar kostanden för bilen på bruttolönen.
Premiebestämd pension: Om du har en premiebestämd pension sätter din arbetsgivare in en summa pengar till din framtida pension. Den är kopplad till vad du tjänar just nu. Ju högre lön, desto mer pengar betalas in. I en premiebestämd lösning bestämmer du själv hur du vill placera dina pengar. På så sätt har du alltså själv möjlighet att påverka din tjänstepension.
Möjligheten till olika val för din tjänstepension påverkar
- Din lön och hur länge du har jobbat påverkar hur mycket du kommer att få i tjänstepension
- Hur din tjänstepension är placerad tillsammans med värdeutvecklingen på ditt sparande påverkar också
- Vilka avgifter du betalar har också stor betydelse
Valcentraler
Vilken valcentral som administrerar din tjänstepension beror på vilket kollektivavtalsområde du tillhör. Vilket avtal du tillhör beror på inom vilket område eller bransch du arbetar.
Valcentralen är dit du vänder dig för att till exempel välja vilket bolag du vill placera din tjänstepension hos, eller för att flytta ditt pensionskapital till ett annat bolag.
Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige. Varje tjänstepensionsavtal har en valcentral och det är dit du vänder dig om du behöver hjälp.
- Valcentral Collectum – Privatanställd tjänsteman
- Valcentral Fora – Privatanställd arbetare
- Valcentral SPV – Statligt anställd
- Valcentral Pensionsvalet eller Valcentralen – Anställd i kommun och region
Hur är pengarna placerade?
Beroende på vilken bransch du arbetar inom och vilket tjänstepensionsavtal du tillhör kan du välja hur vissa delar av din tjänstepension ska placeras. De två sparformerna du kan välja för tjänstepensionen är traditionell försäkring och fondförsäkring.
Om du inte själv har valt hur din tjänstepension ska placeras brukar tjänstepensionen automatiskt hamna i en så kallad traditionell försäkring. Det går dock att byta till en fondförsäkring. Fundera över vad som passar dig och din situation bäst och kontakta din valcentral om du vill byta.
Vad är skillnaden mellan en traditionell försäkring och en fondförsäkring?
I en traditionell försäkring är det försäkringsbolaget som väljer placeringarna. I en fondförsäkring är du själv som bestämmer hur du vill att dina pengar ska placeras.
Fondförsäkringar består oftast av en högre andel aktier än traditionella försäkringar och har därför en högre risk. Traditionella försäkringar har lägre aktieandel och därmed en lägre risk. I en traditionell försäkring erbjuds du ofta en garanti, till exempel att du får tillbaka en del av det du betalat in.
Om du har en fondförsäkring med hög andel aktiefonder kan den med sin högre risk på sikt ge bättre värdeutveckling än traditionella försäkringar, men värdet kommer att variera mer under tiden.
Det finns inga garantier för att en högre risknivå ger bättre värdeutveckling. Som ung kan det dock vara bra att välja en högre andel aktiefonder eftersom det troligtvis kommer att ge dig en bättre värdeutveckling över tid.
Vilka avgifter betalar du?
Om du har din tjänstepension i en fondförsäkring så kan du själv välja vilka fonder du vill ha. Fondernas avgifter i ditt pensionssparande har betydelse för hur ditt sparande utvecklas över tid. Värdeutvecklingen på fonder är svår att förutse, men avgifterna är kända i förväg.
En låg avgift gör att ditt pensionskapital inte äts upp av höga avgifter.
Vem får pengarna om du dör?
Inom tjänstepensionsavtalen finns det olika skydd till efterlevande. Efterlevandeskydd är precis vad det låter som – ett ekonomiskt skydd för dina efterlevande om du själv dör. De som räknas som efterlevande i dessa fall är make, maka, registrerad partner, sambo och barn.
Det kan betyda mycket för din familj om du har ett efterlevandeskydd, men i vissa situationer kan det vara onödigt. Det gäller exempelvis om du är ensamstående utan barn, om du lever med någon som har högre lön än du eller om du har vuxna barn som klarar sig själva ekonomiskt.
Om du inte väljer något skydd får du själv en högre pension men dina efterlevande får inte ersättning om du dör.
Egen företagare och tjänstepension
Som företagare måste du själv spara till din pension för att kompensera för den tjänstepension som de flesta anställa får. Ett riktmärke är att spara 4,5 till 6 procent av din lön eller överskott för att det ska motsvara det som anställda med kollektivavtal får.
För att du som företagare ska få samma pension som om du vore anställd, behöver du ta ut lön eller ha ett överskott samt betala in avgifter och skatter för att tjäna in till din allmänna pension.
Privatanställd tjänsteman
Jobbar du som tjänsteman inom den privata sektorn heter din tjänstepension troligtvis ITP1 eller ITP2 och valcentral är Collectum.
Varje år sätter din arbetsgivare av pengar till din tjänstepension upp till du är 65 år. Hur mycket beror på din lön. Beroende på din ålder tillhör du normalt sett antingen avtalet ITP1 eller ITP2. Det kan också vara så att arbetsgivaren har valt att alla anställda ska tillhöra ITP1.
I båda avtalen finns det valbara delar. Gör du inget val placeras dina tjänstepensionspengar hos Alecta i en traditionell försäkring med garanti och utan återbetalningsskydd.
Mer information hittar du på www.collectum.se och www.alecta.se
Privatanställd arbetare
Om du är privatanställd arbetare med kollektivavtal är din tjänstepension troligtvis Avtalspension SAF-LO och valcentral är Fora.
Du som har Avtalspension SAF-LO kan själv välja vem som ska förvalta din tjänstepension bland några utvalda bolag. Väljer du inte alls placeras dina pengar hos AMF i en traditionell försäkring med garanti och utan återbetalningsskydd, och som betalas ut så länge du lever.
Mer information hittar du på www.fora.se och www.amf.se
Statligt anställd
Arbetar du inom staten har du en tjänstepension som heter PA16 och valcentral är SPV.
Varje år sätter din arbetsgivare av pensionspengar till din tjänstepension. Hur mycket som sätts av bestäms av när du är född och hur hög lön du har. Beroende på din ålder tillhör du antingen PA 16, avd 1 eller PA 16, avd 2.
För vissa delar inom din tjänstepension kan du själv välja förvaltare. Om du inte gör ett eget val placeras dina pengar i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd hos Kåpan Tjänstepension, Kåpan Valbar.
Mer information hittar du på www.spv.se och www.kapan.se
Anställd inom kommun och region
Arbetar du inom kommun, region eller i ett kommunalt bolag heter din tjänstepension troligtvis AKAP-KR eller KAP-KL och valcentral är Pensionsvalet eller Valcentralen.
Varje år sätter din arbetsgivare av pensionspengar till din tjänstepension. Hur mycket bestäms bland annat av hur hög lön du har. Gör du inget val av förvaltare placeras dina tjänstepensionspengar hos KPA i en så kallad traditionell försäkring med garanti och med ett återbetalningsskydd.
Mer information hittar du på www.pensionsvalet.se och www.valcentralen.se samt www.kpa.se
