Pension består av flera delar: allmän pension, tjänstepension och eventuellt eget sparande.
Hur stor din pension blir beror på hur mycket du tjänar in till din allmänna pension genom att arbeta och deklarera dina inkomster och om du får en tjänstepension från jobbet. Den grundas på alla inkomster du betalar skatt för. Det gäller även inkomster som arbetslöshetsersättning, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldrapenning.
Varje år som du arbetar och betalar skatt i Sverige får du pensionsrätt, som är din intjänade pension. Pensionsrätterna är grunden för att beräkna pensionen. Hur stor pensionsrätten blir bestäms av hur stor din pensionsgrundande inkomst är. Pensionsgrundande inkomst är din årsinkomst upp till ett visst tak efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften. Pensionsrätterna grundas inte bara på arbetsinkomst. Inkomst som ersätter arbetsinkomst, som till exempel sjuk- och aktivitetsersättning och a-kasseersättning ger också pensionsrätt. Du kan även få pensionsrätter för tid som du har småbarn, gör värnplikt eller när du studerar.
Varje år du arbetar tjänar du in nya pengar till din pension. Lite förenklat kan man säga att ju mer du tjänar, desto högre blir din pension. För de allra flesta blir pensionen också högre ju senare de väljer att gå i pension.
Får alla pension? I Sverige får du pension om du arbetat och betalat skatt här. Du kan även få pension eftersom du varit bosatt i landet och du behöver inte vara svensk medborgare för att få pension.
Så snart du börjat tjäna in till din allmänna pension kommer du varje år att få ett orange kuvert som innehåller ett årsbesked från Pensionsmyndigheten. Där kan du bland annat se hur mycket du hittills har tjänat ihop till din allmänna pension.
Allmän pension
Allmän pension är den statliga delen av pensionen och det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den. Den består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension samt inkomstpensionstillägg och garantipension.
Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.
Så här fungerar allmän pension: Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst det vill säga lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp till allmän pension. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande del på 2,5 procent går till premiepensionen.
Inkomstpensionstillägget betalas ut som ett tillägg till allmän pension. Garantipension kan du som bott i Sverige få om du haft låg eller ingen inkomst.
Här kan du läsa mer om allmän pension: www.pensionstjanst.se/allman-pension
Premiepension
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen.
Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen där intjänade pengar placeras i fonder. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa.
Premiepensionen utgör en mindre del av din totala pension. För de allra flesta är inkomstpensionen den största delen av den samlade pensionen.
Här kan du läsa mer om premiepension: www.pensionstjanst.se/premiepension
Inkomstpensionstillägg
Inkomstpensionstillägget kan du få som ett tillägg till allmän pension. Den baseras främst på storleken på din inkomstgrundade pension, men även på hur många år med pensionsgrundande inkomst du har tjänat in i Sverige. Om du har arbetat i Sverige under lång tid, men med låg lön kan du ha rätt till inkomstpensionstillägg.
Vem kan få inkomstpensionstillägg?
Du måste ha fyllt 66 år och ta ut din inkomstgrundade pension såsom inkomstpension och tilläggspension. Är du född 1957 eller tidigare gäller 65 år. Du behöver inte ta ut hela pensionen. Om du väljer att ta ut en andel av pensionen kommer inkomstpensionstillägget att betalas ut med samma andel. Från 2026 införs en riktålder som kommer att visa när du kan få inkomstpensionstillägg.
Du behöver inte ansöka separat om inkomstpensionstillägget. När du ansöker om allmän pension prövar vi automatiskt om du har rätt till inkomstpensionstillägget från 66 år, om du är född 1957 eller tidigare gäller istället 65 år.
Inkomstpensionstillägget kan betalas ut med ett belopp mellan 0 – 600 kronor per månad före skatt.
Bostadstillägg och garantipension påverkas inte av inkomstpensionstillägget.
Garantipension
Har du haft liten eller ingen inkomst under livet kan du ha rätt att få garantipension som är ett grundskydd och som beräknas på antal år som du bott i Sverige. Du kan för tillfället få garantipension från tidigast 66 år. Från 2026 införs en riktålder som kommer att visa när du kan få garantipension.
Du som har låg pension kan också ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. När du ansöker om bostadstillägg prövar vi om du även kan ha rätt till äldreförsörjningsstöd.
Efterlevandepension är ett ekonomiskt stöd vid dödsfall. Om en nära anhörig dör kan du som efterlevande få efterlevandepension. Det är ett ekonomiskt stöd som beräknas på den allmänna pensionen och stödet består av barnpension, omställningspension och änkepension. Efterlevandepension kan du ha rätt till om din make eller maka dör, eller om du som barn mister en eller båda föräldrarna. Stödet är till för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med.
Här kan du läsa mer om premiepension: www.pensionstjanst.se/garantipension
Tjänstepension
Ungefär 9 av 10 anställda i Sverige har tjänstepension. Tjänstepensionen är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Det är inte alla arbetsgivare som erbjuder tjänstepension, därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller just dig.
Tjänstepension kallas ibland också för avtalspension.
Har alla tjänstepension? När det gäller den allmänna pensionen så räcker det med att du arbetar och betalar skatt för att få pensionsrätter. Så är det inte med tjänstepensionen. Här gäller det att du arbetar hos en arbetsgivare som väljer att betala tjänstepension för sina anställda. Arbetsgivare utan kollektivavtal behöver inte betala tjänstepension, men många väljer att göra det ändå.
Tjänstepensionen kan se olika ut beroende på var du är anställd. Tjänstepensionen bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och fackförbund eller direkt med dig som anställd.
Om du jobbar inom kommun, region eller statligt så finns det alltid tjänstepension via avtalen. Hos privata arbetsgivare är det däremot inte lika självklart.
Kollektivavtalad tjänstepension upphandlas i avtal mellan fack och arbetsgivare. Därför finns det många olika tjänstepensionsavtal. Vilket av dem som gäller för dig beror på vilket avtalsområde du arbetar inom. De fyra största avtalen är:
- ITP för privatanställd tjänsteman.
- Avtalspension SAF-LO för privatanställd arbetare.
- AKAP-KR för anställd inom kommun och region.
- PA 16 för statligt anställd.
Om du inte har tjänstepension kommer du bara att få allmän pension från staten. Det kan innebära en låg pension. Därför är det viktigt att du har tjänstepension. Dessutom innehåller tjänstepensionen viktiga ekonomiska skydd om du skulle bli sjuk eller om du dör.
När betalas tjänstepensionen ut? Vissa tjänstepensioner betalas ut automatiskt när du fyller 65 år, andra måste du ansöka om. Vill du inte att pengarna ska börja betalas ut vid 65 års ålder behöver du stoppa utbetalningen. De flesta tjänstepensioner kan du tidigast ta ut från 55 års ålder, om du jobbar inom staten så kan du tidigast ta ut tjänstepension från 61 års ålder.
Oftast kan du inte stoppa påbörjade utbetalningar eller ändra något när du väl har börjat få din tjänstepension utbetalad. Vänd dig till ditt tjänstepensionsbolag för att få reda på vad som gäller för just din tjänstepension.
I de flesta fall kan du välja att ta ut tjänstepensionen under hela livet eller under en kortare tid, exempelvis under 5, 10, 15 eller 20 års tid. Det är viktigt att tänka igenom under hur många år du väljer att ta ut din tjänstepension eftersom de val du gör inte går att ändra i efterhand.
Har du arbetat på flera arbetsplatser kommer du ha flera olika tjänstepensioner. De samlas inte på något gemensamt pensionskonto.
Har du eget företag har du ingen tjänstepension om du inte själv sätter av pengar.
Det finns två olika typer av tjänstepension. Den kan vara förmånsbestämd eller premiebestämd.
Förmånsbestämd pension: Om du har en förmånsbestämd pension innebär det att du är garanterad en viss procent av din slutlön när du går i pension. En förmånsbestämd pension kan du inte själv välja placeringsform för. Om du vill påverka utfallet av en förmånsbestämd pension ska du se till att ha en så hög pensionsgrundande lön som möjligt och jobba heltid tills det är dags att börja ta ut pensionen. Tänk på att exempelvis en tjänstebil sänker din pensionsgrundande lön, eftersom arbetsgivaren drar kostanden för bilen på bruttolönen.
Premiebestämd pension: Om du har en premiebestämd pension sätter din arbetsgivare in en summa pengar till din framtida pension. Den är kopplad till vad du tjänar just nu. Ju högre lön, desto mer pengar betalas in. I en premiebestämd lösning bestämmer du själv hur du vill placera dina pengar. På så sätt har du alltså själv möjlighet att påverka din tjänstepension.
Här kan du läsa mer om premiepension: www.pensionstjanst.se/tjanstepension
Pensionens alla delar
Din pension kan komma från flera olika håll. Den allmänna pensionen ansvarar Pensionsmyndigheten för och de flesta får även en tjänstepension från arbetsgivaren. Utöver det kan du också ha ett eget sparande till pension. Den allmänna pensionen betalas ut så länge du lever. Tänk på att utbetalningen av tjänstepensionen och det egna sparandet kan ske under en begränsad period.
Hur stor pensionen blir beror på hur många år du arbetat och betalat skatt, vilken lön du haft och om du har tjänstepension och kanske även eget sparande. När du väljer att ta ut din pension påverkar också.
Pensionen blir oftast lägre än den lön du hade innan du slutade jobba. En vanlig pension kan vara ungefär 60 procent av din tidigare lön.
Vad påverkar storleken på din pension?
Här är de tre delar som påverkar pensionen mest:
- Hur mycket du tjänar genom hela livet
- Om du har tjänstepension
- Vid vilken ålder du väljer att ta ut din pension
Några viktiga saker som kan påverka din pension negativt:
- Börjar jobba sent i livet
- Arbetade år utan tjänstepension – även om du har det nu
- Deltidsarbete
- Sjukdom och arbetslöshet
- Svartjobb ger inga inbetalningar till pension
- Föräldraledighet under längre tid
- Eget företag kan ge låg pension eftersom du inte har tjänstepension och för att inkomsterna ibland är låga
